Bra mat = mat utan tillsatsämnen?

Det har ju förts en hel del diskussion kring tillsatsämnen i bland annat boken "den hemliga kocken".
Vad tror ni om tillsatsämnen?

Skall man räkna med att dom är bra för att dom är granskade och godkända?

Eller borde man odla och föda upp egen mat istället till sina barn om man kan, eller är det bara onödigt arbete?

Ruda har tagit upp diskussionen om tillsattsämnen mer ingående här.

Vad tror ni?


Publicerad 14.01.2011 kl. 14:01

Barn ser Barn gör (video)

Ville bara dela med mig av denna video som är gjord för Rädda barnen. Videon fungerar nog som en liten tankeställare. Personligen jobbar jag med att få bort svordomar från språket, vilket stundvis verkar omöjligt.
Har försökt med taktiken att säga en komplimang till frugan varje gång jag svär. Det fungerar om man inte svär hela tiden. Och så blir ju stämningen fin här hemma. Rekomenderar.
Vilken ovana jobbar ni med att få bort? Och hur gör ni?

 
Publicerad 13.01.2011 kl. 20:12

Lill-lördag

Så var fyllegrälet i full gång i grannhuset. Hoppas dom inte är föräldrar. Åtminstone inte idag. Glad lill-lördag!

I världen finns det många olika sorts pappor. En del av dem är pappor som missbrukar droger, mediciner och alkohol. Jag satt och tittade på farsor igår kväll och ville lyfta hatten för Tom som kommit ur sitt alkoholmissbruk. Det viktiga är att vi som ser på missbruket kan stöda missbrukaren ur missbruk och stöda honom eller henne då missbrukaren kommer bort från missbruket. Vilket förstås är lättare sagt än gjort.

I många fall är det vi som inte anser oss vara missbrukare eller vi som inte tänker på hur mycket vi dricker som är i en farligare situation. Därför är det viktigt att vi nu som då tittar oss själva i spegeln och frågar oss själva, hur mycket dricker jag? Kan jag vara utan alkohol en månad?

Rapparen Petter förklarar bra hur han känner i sången Logiskt. Riktigt bra låt!

Edit: När pappa super
        De vuxna skall vara nyktra och roliga
Publicerad 13.01.2011 kl. 03:00

Snopp och Mutta

En dag då flickan sitter på pottan och bläddrar i en tidning för att hitta bilar, hästar, hundar och stjärnor tar hon plötsligt bort blicken från tidningen. Hon tittar ner i pottan på sin mutta och känner på sin bara rumpa. Sen tittar hon upp på pappa som står med ryggen till. Hon stiger upp och går runt pappa och ser hans snopp. Sen pekar hon på snoppen och sen på sin mutta och så nickar hon, för att sedan gå tillbaka till tidningen och pottan.

Då tänker jag för första gången på diskussionen och hur man skall förhålla sig som förälder till nakenhet och kön nu då det blivit aktuellt. Vi har tidigare diskuterat detta hemma, om vi tycker om bastuturer för killar och tjejer eller om alla skall gå på samma gång. Då har vi konstaterat att vi inte har någon skillnad så vi utgår från sällskapets åsikt om saken. Så förhållandet till nakenhet styrs helt av vad man känner sig bekväm med och vad som känns naturligt. Därför har vi valt att göra som vi gör och öppet snacka om sex och kön på ett sakligt och naturligt sätt under barnets uppväxt. Dock har vi påmint oss själva om att alla inte upplever att det är så lätt att tala om dessa saker och kanske har en annan syn på det hela. Vi vill alltså också lära ut att man skall respektera varandras personliga integritet, vilket kanske är lite svårt att lära ut åt en tvååring men man kan ju alltid försöka.

Då vi stunden efter fyller badkaret med vatten och sätter på dushen tittar dottern igen på min snopp och då berättar jag för henne att pappa har en snopp och dottern har en muttan. Mamma har också en mutta. Då skrattar dottern och ser nöjd ut. Sen visar hon att hon har en haka och pekar på min haka och säger “pappa haka”. Då känner jag att vi nått ett naturligt förhållande till könet.

edit: Säg snippa och snopp - och glöm storken!
Publicerad 12.01.2011 kl. 12:02

Om faderskap på Jouren i Radio X3M imorgon

Radioprogrammet JourenRadio Extrem tar upp faderskap imorgon ca kl.11.
Jouren sänds på vardagar mellan 10-14.
Som gäst på Jouren kommer Oscar Lehtinen, studerande pappa från Vasa. Alltså jag.

Lyssna gärna på programmet och kom in och kommentera här på bloggen vad ni tycker och hur ni ser på papparollen.


Publicerad 11.01.2011 kl. 15:40

Första året - 12 månader som förändrar livet En sammanfattning (alltforforaldrar.se)

Det första året som förälder är aldrig någonting som går att förutspå. I många fall blir året ganska tungt för förhållandet. De vardagliga diskussionerna byter från att ha varit “oj vad rolig fest det var igår” till att “hurdan koncistens hade Lillans bajs?” bara på ett par dagar. Detta är klart den största förändringen i ert förhållande på kortaste tiden någonsin.

Klart man gått omring och förberett sig på allting och det har ju tagit nio månader av väntan innan babyn tittar ut. Men ändå kan man ju inte se vad framtiden har att visa.

Sexlivet går också igenom en totalförändring. Direkt efter födseln är det ofta omöjligt att ha sex men då mamman börjar vara i skick för sex så är inte livmodern det eftersom mamman ammar vilket gör att hon bl.a. inte blir lika våt som tidigare. Brösten som tidigare har varit så sköna och mjuka att busa med hör heller inte längre till mannens terrotorium utan babyns. Detta är väldigt lätt att förstå men den gamla vanan att få leka med brösten gör ju att man ibland glömmer bort sig.

Så sexlivet blir inte direkt lättare fast man köper glidmedel för att fukta könen och kommer ihåg att brösten är “off limit”. Föräldrarna är ofta även trötta vilket resulterar i att inspirationen inte finns för sex. Då livssituationen är denna är det ytterst viktigt att man kommer ihåg att man ändå kan utöva icke penetrativt sex. Kom ihåg att mysa, pussas och hångla. Detta håller igång förhållandet och kärleken genom en periord som inte är så sexuellt aktiv och då kvinnan skall vänja sig med sin förändrade kropp.

Eftersom alla förändringar klart ändrar förhållandet är det många män (och kvinnor) som blir deprimerade under barnets första levnadsår. Pappan har ofta god förståelse till kvinnans och barnets behov men ofta jobbar han vilket gör att dagarna blir väldigt tunga. Kombinationen bristfällig sömn + lång arbetsdag + bristfällig sömn i flera månader tar lätt kål på en hävare karl.

Det är alltså flera föräldrar vars förhållande går sönder eller börjar gå sönder i detta skede av livet. Därför är det viktigt att diskutera med varandra om känslor och försöka sporra varandra att orka igenom det första året om man faktiskt vill avsluta förhållandet. Även professionell hjälp är ett bra alternativ om inte man kan lösa problemen sinsemellan.

Minska risken för konflikt Källa
För att undvika konflikt mellan er finns några saker att tänka på.

Det är inte viktigt vem som har rätt. I gräl finns inga vinnare, bara förlorare.

Lyssna på varandra utan att avbryta. Låt varandra prata till punkt!
Vad handlar bråket om egentligen? Det kan vara bra att ta reda på det, i stället för att tjafsa om vem som ska byta blöja.

Svälj stoltheten. Barnfamiljen behöver lugn och ro. Ibland är det bättre att vara ödmjuk än att strida vidare.

Lär dig att be om ursäkt. Be om ursäkt genast om du sagt något elakt eller gjort något som kränkt din partner.

Ge dig inte in i diskussioner om läget är spänt. Ta hellre en time-out, en tio minuters promenad för att lugna känslorna.
Se till att äta. Många gräl startar på grund av att blodsockret sjunker och man blir lättirriterad! Inför ett samtal, ät åtminstone en smörgås. Argumentera aldrig på tom mage.

Om konflikterna gäller barn och barnuppfostran, ta hjälp av en barn- och familjepsykolog. Detta kan vara bra för att bryta negativa mönster, vilket hela familjen tjänar på.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Inspiration och lånande av text har jag tagit från http://www.alltforforaldrar.se, där man kan hitta det ena och det andra som kan hjälpa en på vägen som förälder.
Fast texten är skrivet i en ganska negativ ton vill jag påminna om att det är en väldigt givande tid med härliga stunder då man tillsammans får se den lilla växa upp och utvecklas. Personligen vet jag få saker som är så härliga som vakna mitt i natten av sin ledsna unge och man sömndrucken går till barnets rum och där står ett barn som bara behöver en stor kram för att sedan somna om igen. Den stora trygga kramen gör en så lycklig att man ofta nöjd går och lägger sig tillbaka i sin säng.
Fast nog är det ju bättre med en stor trygg kram då man är vaken och barnet är på gott humör. Men om man och barnet inte är det...

Här hittade jag artikeln som jag använde för inlägget.
http://www.alltforforaldrar.se/page/artikel/gkal-relationsaktuen-ta-hand-om-varandra

Edit 13.1.2011 21:58: Länkar
Myös isä voi maseutua synnytyksen jälkeen.
Hur mår du nyblivna pappa?
Publicerad 11.01.2011 kl. 10:03

Veckans Pappa - har två adopterade barn

Jag är pappa (59) till två adoptivbarn som nu är fullvuxna. Ett  barnbarn har det kommit.
 När det gäller vad jag tror om mig själv som pappa, måste man ha en litet annan utgångspunkt än den man har som biologisk far. Först och främst är det faktum att man inte har kunnat bli förälder till ett barn med sin egen arvsmassa en viktig  sak. Den är inte viktig för mig "som en biologisk svaghet", utan det att jag har kunnat bli far är det fantastiska, trots att jag inte har fått biologiska barn. Det som dom flesta ser som något som bara händer, hände aldrig oss. Att jag sedan har blivit far till två adopterade söner från utlandet är därför en kanske ännu större händelse än om jag skulle ha fått biologiska barn. Många utomstående misstar sig ofta på att mänskor adopterar barn för att "rädda" dom från ett liv i fattigdom eller på barnhem. Det är nog i allmänhet en missuppfattning. Den största drivkraften är nog helt självisk, att få uppleva hur ett barn växer och utvecklas, få ta ansvar om en liten individ och bli mindre självisk på köpet, hur familjetraditioner kommer till osv.
 
Jag tror starkt på att ett barn mår bra av uppfostran, dvs att det finns regler (att bryta mot), lära sig skillnad på rätt och orätt, eget och andras. En ganska traditionell uppfostran mao. Som en motvikt mot regler och brytandet mot dem skall det å andra sidan finnas värme och närhet som skapar trygghet och en insikt om att det är tillåtet att "åka dit" nu och då. Att pappa förlåter och det blir bra.
Att jag är en traditionell pappa stämmer delvis, jag har inte i någon större mån brytt mig om man och kvinnoroller. Jag har å ena sidan delat på föräldraledigheter med mamman, men jag är nog samtidigt ganska traditionellt man (fiske, jakt, snickrande) men kan nog sy och laga mat som alla överlever.
 
Vad jag hoppas föra vidare?
Framförallt hoppas jag att jag har kunnat skapa en känsla för ärlighet och rättskänsla och att acceptera annorlunda mänskor, inte enbart baserat på hudfärg, utan också sådana som vågar stå för en åsikt och inte faller in i den grå massans medlöperi. Sådant skapar Quislingar. Jag hoppas också att familjetraditioner går vidare. Inte heller här nödvändigtvis samma traditioner som vi har, men det är viktigt för en familjs sammanhållning att man har gemensamma traditioner, t ex gemensamma måltider, att man tillreder mat hemma, ganska små saker men som kan ha stor betydelse för ett barn.
 
När det gäller traditioner som jag inte vill föra vidare, tror jag att dom inte behöver nämna speciellt, dom faller nog bort ändå.
 
Rädslor
 
Jag tror att jag delar samma rädslor som alla andra pappor: att det inte skall hända några olyckor, att barnen inte skall få någon obotlig/eller svår sjukdom, att man inte skall behöva begrava sitt egna barn.
 
Framtiden
 
Det finns alltid en oro hos föräldrar hur det skall gå för ens barn även om man till syvende och sist inser att det nog oftast kommer att gå bra. Man måste alltid komma ihåg att man inte kan välja för sitt  barn, vare sig yrke eller familj. Det viktigaste är att kunna sporra sitt barn på den valda vägen och bistå där det behövs utan att för den skull vara curlingförälder. Man måste kunna släppa sitt barn så att det en dag vill komma tillbaka och umgås på jämlika villkor och känna stolthet över vad barnet har åstadkommit, för det gör man utan att det behöver bli någon stor potentat av honom eller henne. Huvudsaken att barnet kan leva ett fullständigt liv.
Publicerad 10.01.2011 kl. 21:51

PAPPOR Se hit! Intervjufrågorna är här.

Oscar Lehtinen

Pappa bloggen

10.01.2011


Pappa bloggen.
Projekt Pappa bloggen. Projektet är inspirerat av mina erfarenheter och uppfattningar om hur pappor uppfattas eller uppfattar sin roll då man diskuterar bl.a. graviditet, föräldraskap, känslor, rädslor och könsroller. I bloggen kommer jag att ta fram diskussionsämnen som berör faderskap men också ha en uppföljare som går under arbetsnamnet Mini-intervjun. Intervjuns syfte är att presentera olika åsikter och tankar från olika pappor.   
Om du deltar i denna intervju kommer du vara konfidentiell, vilket innebär att ditt namn inte kommer att nämnas någonstans. Detta kan även vara bra att komma ihåg om du nämner dina familjemedlemmar vid namn. Du kan till exempel byta ut namnen på dina barn om du vill nämna dem.
Då jag fått ditt svar kommer jag kanske inte att lägga ut intervjun på bloggen direkt utan sätter ut dem an efter och i slumpmässig ordning. Innan jag lägger ut texten kommer jag att skicka den tillbaka i den form som den kommer ut, för ditt godkännande (så lämna gärna en email-adress så jag får tag på dig). Om du inte behöver detta så meddela det gärna.
Jag hoppas att du vill ta del av intervjun och också upplever att det är viktigt för pappor att komma ut och dela sina tankar och känslor gällande faderskap. Tillsammans bidrar vi till att pappor får bli hörda om hur vi känner och tänker vilket kanske hjälper andra pappor som har det svårt eller funderar över deras roll som förälder. Det är ingen skillnad om du är 15 år eller 85 år,ta del av intervjun i alla fall!
Kom gärna med feedback på mitt projekt.

Skicka in intervjusvaret till oscar.lehtinen@gmail.com. Tack!

mvh,
Oscar Lehtinen
oscar.lehtinen@gmail.com


Mini-Intervjun

Grundläggande information
Ålder:
Pappa eller blivande pappa:

Hurdan pappa upplever du att du är eller kommer att bli? (ex. klassisk, hemmapappa etc.)


Uppfostran
Vad är det viktigaste?

Varför?


Traditioner och vanor
Vilka traditioner/vanor vill du föra vidare till dina barn? (ex. julkyrka, gemensam middag etc.)

Vilka vill du inte för vidare?

Varför?


Barnen eller det kommande barnen
Vilka rädslor har du? (ex. inför förlossning, förhållandet, kunskap etc.)

Vilka känslor väcker barnen i dig? (ex. vad känner du när du tänker på det kommande barnet eller när du ser på dina barn etc.)

Vilka tankar väcker barnen i dig? (ex. vad tänker du när du funderar på det kommande barnet eller när du ser på dina barn etc.)

Vad har du för förväntningar?  (ex. Hur kommer det att bli i framtiden etc.)


Har du någonting att tillägga?


Kopiera texten till ett email för att lätt kunna fylla i frågorna
Publicerad 10.01.2011 kl. 11:25

Förhållandet till djur och natur

Så är dagen nästan slut och jag sitter och nattar Kiara.
Idag har varit en underbar dag. Vi har hela familjen varit ute i Veikars för att slakta tuppar och umgås med småkusinen.
Kiara tyckte det var jätte spännande att se när vi plockade tupparna men mest intressant var det nog att äta snö. Min fru och jag har kommit fram till att det är viktigt att barnen skall veta varifrån maten kommer och att vårt barn skall ha en naturlig anknytning till djur och natur, vilket även innebär respekt och förståelse för liv och död.
Förståss kan man inte lära en 2 åring så mycket ännu men om hon får vara med redan från början tror vi att vi gör henne en tjänst.
Då vi kom hem från Veikars hade vi myskväll och nu tror jag hon har somnat...
God natt! 
Publicerad 09.01.2011 kl. 20:05

Tips om tv programmet Farsor

På fst5 går ett program som handlar om finlandssvenska farsor. Om ni inte har sett programmet kan ni ta en titt. Ett antal delar har redan visats men på yle arena hittar ni dem som ni missat. Satte till en länk i högra spalten till programmet.
Hoppas ni gillar det!

Publicerad 09.01.2011 kl. 19:11

Lite information innan vi startar påriktigt

Familjeparasollet Projekt PAPPA

Familjeparasollets syfte är att främja familjecenterverksamhet och familjearbete i olika former. Till målen för projektet hör bland annat att bidra till utvecklandet av meningfull verksamhet för nyblivna pappor, bidra till samhällsdebatt om pappors föräldraskap och att föra en dialog med arbetsgivare om hur de kan stöda pappan i sitt föräldraskap med mera.

Om du är intresserad av pappaverksamhet eller har tankar och idéer är du välkommen att kontakta oss.
Ny projektledare: Niki Hamro
projektpappa@gmail.com Tfn: 040-377 6461

Pappa-barngrupp i Esbo

I Folkhälsans och Esbo svenska församlings Pappa-barngrupp i Röda Stugan (Brinkängsvägen 4, Gröndal) umgås svensktalande pappor och deras barn under skolåldern under fria former varje tisdag kl 17.30-19.00. Ingen förhandsanmälan behövs. Kom med, det kostar inget och bjuds på saft och kex! Mer info ger Andreas Ehnberg på tfn 050 566 63 35.

 

Källa: mammapappa.com

Publicerad 09.01.2011 kl. 17:36

Detta är en blogg riktad till föräldrar och blivande föräldrar. Var så vänlig och kommentera på inläggen för att skapa en bättre diskussion! Skribenter för denna blogg är: Oscar Lehtinen studerande vid Åbo Akademi i Vasa med inriktning på special pedagogik. Jag har jobbat som ungdomsledare i några år för Korsholms kommun. Nu kör jag ungdomsbussen för SÖU och fungerar som chat person på slutapanta.fi chatten. Jag är även utbildad Folkhälsans Sexsnackare och svarar på frågor gällande sex och samlevnad på tidningen EOS. Simon Kaustell studerar vid ÅA i vasa och extraknäcker som guide på Österbottens museum. Utöver det sjunger jag i kör och nördar mig så gott det går. (bild kommer senare) Vid behov, kontakta oss på: oscar.lehtinen@gmail.com simon.kaustell@gmail.com

Senaste kommentarer

25.11, 00:28Pappabloggaren Oscar av Sophie
11.08, 20:13Den studerande pappan (ur Tidningen Folkhälsan) av Ida Hummelstedt-Djedou
09.08, 20:04Tatuera ditt barns namn av Anni
17.06, 14:12Att hitta den rätta kepsen av lillemors.wordpress.com